Mer om parkeringsnormen i Stockholm

Här kommer jag att skriva ned en del saker som jag stötte på i arbetet med parkeringsartikelt i fastighetsnytt. Fylls på fortlöpande.


Har Stockholms stad en parkeringsnorm?
I samband med att man slutade skriva in parkeringstalen i budgeten så försvann den officiella parkeringsnormen. Vissa påstår i enlighet med detta att staden inte har någon parkeringsnorm.

Man använder sig emellertid nästan uteslutande av parkeringstalet 0,7 platser / lägenhet i och i kring innerstaden. Parkeringstalen är så vitt jag vet också alltid satta utan hänsyn till lägenhetsstorlekar. För detta har staden inga explicita argument. Man argumenterar snarare för varför man i vissa fall ska justera normen i endera riktningen utifrån talet 1,0 eller 0,7, som exempelvis i Norra Djurgårdsstaden, där man justerat ned normen till 0,5.

Vad man alltså kan tala om är en inofficiell parkeringsnorm; ett regelmässigt verkställande av en implicit parkeringspolicy.


Måste jag betala för grannens parkering?
Det är förstås inte lätt att svara på den frågan. Därför utgår jag i artikeln från det som staden själv skrivit i sitt PM om parkeringen i Djurgårdsstaden:

Att bygga parkeringsplatser i garage innebär stora investeringskostnader, normalt 250 000–450 000 kr per parkeringsplats. Motsvarande månadskostnad för parkering i källargarage är ungefär 2500-4000 kr/månaden. Den direkta betalningsviljan för att använda parkeringen är betydligt lägre. Därför är det vanligt att avgiften subventioneras via lägenhetshyra eller avgiften – ofta belopp i storleksordningen 10-15 000 kr per år. Den ekonomiska risken för byggherrarna/brukarna ökar därför med högre p-norm – då BRF eller hyresvärdar kan stå med tomma och dyra garageplatser. Denna risk ökar om gatuparkeringen är billig eller gratis.

Siffrorna är lite oklara: är det 10-15 000 kr per lägenhet eller per garageplats? Men enligt dokumentet så betalar alltså de som inte har bil för grannens parkeringsplats.


Vad kostar en parkeringsplats?
De flesta siffrorna tycks utgå från Stockholms stads markkontors Ökade bygg- och bostadskostnader med höjd p-norm från 2005-11-15:

Kostnaderna för en garageplats under hus kan variera mellan 200 – 400 000 kr beroende på förhållandena, 250 000 kr kan nog vara en snittkostnad. För friliggande P-hus kan kostnaden bli lägre. Produktionskostnaden för en ytparkering är ca 10 000 kr per parkeringsplats.

Nyare siffror är troligtvis indexjusteringar av dessa. Noteras bör att staden har öppnat för att man ska kunna hyra in sig i kommunala garage istället för att bygga egna, vilket skulle kunna leda till fler platser i friliggande p-hus. Detta begränsas av att man måste hyra av Stockholms stad. Ytparkering är ovanligt på tomtmark i centrala Stockholm.

En jämförelse skulle kunna vara det garage som ska byggas i Hagastaden med 1 340 p-platser och som kommer att kosta 740 miljoner kronor. Detta är alltså 550 000 kr per plats, d v s väsentligt mycket mer än de priser som annars figurerar. Det intressanta är att det lanseras som skäligt:

– Det blir billigare, kanske halva kostnaden mot att bygga egna garage under husen, säger Christer Mellstrand.

Christer Mellstrand (C) tror alltså att en parkeringsplats i garage under husen i Hagastaden snarare kommer att kosta 1,1 miljoner. Han borde också veta vad han pratar om, eftersom han är ordförande i styrelsen för Stockholm Parkering.


Det här handlar ju bara om Stockholms stad. Hur ser det ut i andra kommuner?
Varje kommun sätter en egen parkeringsnorm. Solna har precis infört en flexiblare variant med ett spann på mellan 0,7 och 1,1 platser per lägenhet, där mindre lägenheter kräver mindre parkering. Det är fortfarande lite oklart hur den fungerar i praktiken.

Men min favorit är Sundbyberg, som har en i mitt tycke ytterst progressiv parkeringsnorm från 2012. Parkeringstalen är viktade efter lägenhetsstorlek och hur nära det är till kollektivtrafik:

Man har t o m med en inventering av hur parkeringsplatser för olika ändamål används över olika tider på dygnet för att öppna för ett ökat samutnyttjande:

Parkeringsnormer har funnits sedan 1956 i Sverige. En historisk översikt finns xempelvis i Christine Karlssons Hur stor plats tar trafiken egentligen? från 2011.