När Stockholm bygger märkesbyggnader

På tidningen arkitekturs blogg kritiseras de senaste skisserna på Orgelpipan 6 under rubriken det nya Stockholmsmanifestet. Dan Hallemar tycker förslaget är ganska lamt i skenet av att man dragit vad han kallar för "manifestationskortet". Resultaten av de höga anspråken blir att byggnadsplanerna förminskas, snarare än att motivera den nya byggrättens storlek och höjd eller Jernhusens och 3XN:s arkitektur. (1)

Staden skriver alltså in det nya huset i stadsbyggnadshistorien redan innan det är byggt. Det ska bli det senaste i en rad "manifestationsbyggnader" i Stockholm. Det intressanta med urvalet i den lilla historicistiska stockholmsexposé som leder fram till Orgelpipan är att det ganska väl beskriver hur staden har förändrat inte bara sin syn på hur sådana byggnader ska bli till, utan även sin egen roll i tillblivelseprocessen:

* * *

Stockholms centralstation, invigd 1871, byggdes av kronan, som vid tillfället hade monopol på att bygga järnvägar. Staden bidrog med mark. (2)

Stadshuset, färdigställt 1923. Byggdes av staden, delvis finansierat av donationer (ca 10%). (3)

Hötorgsskraporna, färdigställda 1960-1965. Den första byggnaden som vetter mot Hötorget byggdes av staden. Övriga hade andra byggherrar. Staden bestämde byggnadsvolymer, byggherrarna och deras arkitekter bestämde fasadutformning och materialval. (4) Även färgsättningen verkar vara påverkad av staden, eftersom den successivt går från mörkt mot ljust.

Globen, färdigställd 1989. Efter en arkitekttävling som vanns av Berg arkitektkontor bildades ett konsortium, Hovet centrum, som byggde bl a Globen i utbyte mot ett räntefritt lån, mark och byggrätter om ca 165 000 kvm. Huset byggdes med totalentreprenad av Hovetbyggarna (d v s bl a av NCC) innan det överlämnades till SGA fastigheter AB, ett kommunägt bolag. (5)

* * *

Orgelpipan 6, detaljplan antagen 17 december 2012. "Banverket och Jernhusen skall vid exploatering [...] stå för kostnaderna för samtliga rivnings-, bygg och anläggningsåtgärder inom Tomträtten samt intilliggande fastigheten Norrmalm 6:1." (6) Enligt sin hemsida är Jernhusen "ett kommersiellt fastighetsföretag som är helägt av den svenska staten".(7) Byggherren förbinder sig även att betala ytterligare tomträttsavgäld för tillkommande byggnadsarea. Staden kommer alltså inte ens att betala något för stationsdelarna av byggnaden; tvärtom kommer det hela generera pengar i form av utökad tomträttsavgäld.

Tors torn, detaljplan vann laga kraft 2011-04-07. I planbeskrivningen står det att "Ett 140 meter högt tornpar vid Torsplan, i Solnavägens fond, utgör en symbol för det nya Norra Stationsområdet och den historiska tullgränsen. Likt ett gracilt orgelmotiv reser sig det nya tornparet som kan innehålla hotell, konferenslokaler och life-science och bostäder." (8) Markanvisningarna gick till Oslo Naeringseiendom AS. Tanken var att de skulle betala 330 milj för tomter och byggrätter (9). När de inte kunde få ekonomi i projektet, så valde staden att dra tillbaka markanvisningen, med hänvisning till att man "inte ville gå in med skattemedel för att täcka förluster". (10) Med hjälp av en "öppen tävling" söker nu staden efter en ny byggherre, som själv ska få föreslå utformning utifrån den gällande detaljplanen. (11)

* * *

Tidigare både byggde och förvaltade Stockholm alltså sina märkesbyggnader. Med Hötorgsskraporna tillät man sig att göra så med endast en del av komplexet. I och med Globen började man låta andra bygga dem, för att nu på senare tid, med Tors torn och Orgelpipan, försöka få andra att både bygga och äga dem.

Numera nöjer sig man alltså med att detaljplanera och önska den "arkitektoniska kvaliteten" genom att beskriva den för byggherrarna, de kommersiellt drivna fastighetsföretagen, i olika slags gestaltningsprogram. Förutom att detta leder till att byggherrarna får minskad kontroll över vad de bygger och stora kostnader i och med omfattande utrednings- och gestaltningsarbete som de själva inte kan överblicka eller kontrollera, så innebär detta tillvägagångssätt även att staden förväntar sig att de nya skrytbyggena ska manifestera eller symbolisera saker som inte har något med byggherren att göra. Vilket borde begränsa antalet spekulanter avsevärt.

Frågan är om denna modell är hållbar längden. Särskilt om man som i fallet med Tors torn måste börja om på nytt, eftersom den föreslagna designen inte faller den allmänna opinionen i smaken, eller för att den helt enkelt är svår att få ekonomi i:

Det här är entrén till Hagastaden. Det ska bli märkesbyggnader. Den enda begränsningen är den detaljplan som finns som har plats för Tors torn. Men vi har inga som helst krav på att allt som detaljplanen tillåter vare sig på höjden eller på bredden ska utnyttjas, säger finansborgarrådet Sten Nordin, (M). (12)

Kan man kasta gestaltningsprogrammet i papperskorgen i detta fall, varför inte även göra det i andra? Och varför då alls använda sig av denna långa process, när det enda som finns kvar blir en detaljplan med bestämmelser som mer eller mindre är utformade efter dåligt förankrade estetiska preferenser? Kunde man inte nöja sig med att säkerställa sådana saker som markanvändning och dagsljustillgång på tomter och allmänna platser i detaljplaneprocessen och spara det estetiska till bygg- och bygglovsprocesserna? Det skulle spara otaliga tjänstemannatimmar. Kanske skulle det också oftare sluta i att den som säger sig vilja bygga ett hus också verkligen gör det.

(1) Dan Hallemar, Det nya Stockholmsmanifestet, i arkitekturs blogg

(2) Stockholms centralstation; dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1925 - 1927, utgiven av Kungliga järnvägsstyrelsen 1927. s 14f 
(3) Stockholms Stadshus i Wikipedia
(4) Hötorgsskraporna i Wikipedia

(5) Stockholm Globe Arenas, informationsskrift utgiven av Stockholm Globe Arenas
(6)  Samarbetsavtal avseende utveckling av Orgelpipan 6, Stockholm den 26 mars 2010. Antagen av exploateringsnämnden den 5/5-12.
(7) www.jernhusen.se/Om-Jernhusen/
(8) Planbeskrivning, detaljplan för del av Vasastaden 1:16 m m, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad, s9.
(9) Markanvisning för kommersiellt ändamål inom fastigheten Vasastaden 1:16, exploateringsnämnden och exploateringskontoret 2009-11-19
(10) Kritiserade skyskrapor i Hagastaden kan bli lägre, Anders Sundström på Dn.se, 11-05-25.
(11) Tors torn skrotas - för nytt skrytbygge, Anders Sundström på Dn.se, 12-06-05.
(12) ibid. 

Fotografier av författaren.