2011-11-16

Arkitekturs debutpris 2011

Studio Furillen av AQ arkitekter/Andreas Forsberg har belönats med arkitekturs debutpris 2011. I juryns motivering heter det att byggnaden är en "framsynt hybrid mellan studio, galleri och fritidshus för en konstmecenat. Ett hus som har en detaljskärpa som få arkitekter levererar under sin livstid."

Byggnaden innehåller verkligen en del fina grepp. Som det avvisande förhållandet till tomten och den omgivande naturen med upphöjda fasader och nedgrävt atrium. Som ett kraftfullt, geometriskt formspråk på temat roterad kvadrat (även om detta inte i andra fall tycks kunna rädda en byggnad från rivning). Som de för arkitekter så fascinerande mekaniska detaljerna – som exempelvis ett hissbart gårdsbjälklag. Som exklusiva material och en reducerande approach till dessa. Som ett friliggande läge, som låter byggnaden bli till ett välavgränsat objekt.

Det intressanta är att alla dessa karaktäristika är stämmer lika väl in på en annan byggnad, nämligen Villa Spies av Staffan Berglund från 1969, som förskonats från glömska tack vare Mikael Askergrens bok och artiklar. Även här finner vi kraftfullt geometriskt formspråk, nu i form av cirklar och cirkelsegment, som leder till ett avvisande förhållningssätt till tomten och naturen. Även här finner vi mekaniska detaljer som en matplats som, även den, kan hissas mellan våningsplanen. Även här finner vi ett reducerat antal exklusiva, experimentella material som armerat fiberglas och rå betong. Och även Villa Spies har ett friliggande läge som gör byggnaden till ett välavgränsat objekt.

Problemet är nu förstås inte att Studio Furillen är rotad i en modernistisk tradition. Problemet är att den blir prisbelönt i enlighet med denna. Huset är säkert en utmärkt lösning på den arkitektoniska uppgiften. Men uppgiften har dessvärre ganska lite att göra med de största utmaningarna som arkitekturen står inför i dag. Och Arkitekturs debutpris ska väl förhoppningsvis vara ett pris i arkitektur och inte i byggnadskonst.

Då hade exempelvis taklägenheterna i kv Båtsmannen Större 17 av Paula Lycken och Ylva Berglund varit en värdigare vinnare. Tillbyggnaden är ett utropstecken i den aktuella bevarandedebatten genom att utgöra ett exempel på ett hårddraget förhållningssätt till en kulturmiljövårdsmässigt delikat uppgift. Den angriper också miljöfrågan genom att visa hur tätheten kan ökas i en redan högexploaterad stadsmiljö. Och den är ett exempel på en gestaltningsmässigt hög ambitionsnivå i ett läge med ekonomiska förutsättningar som sällan genererar något liknande i fråga om arkitektur. Vad gör det då om resultatet kanske inte har samma "detaljskärpa" som i Studio Furillen?

Arkitektur lyckades tydligen aldrig publicera Villa Spies i något nummer när det begav sig. Men nu har byggnaden äntligen, om än indirekt, fått upprättelse. Förhoppningsvis har nu inte fel projekt fått pris enbart tack vare att juryn varit rädd för att ett liknande misstag återigen skulle begås.


2 kommentarer:

  1. som vanligt tänkte jag diskutera något annat än sakfrågan du tar upp. jag förstår nämligen inte poängen med att göra ett hus med källarvåning som ser ut att sväva. det ska villigt erkännas att det mest är för att den konflikten inte stämmer överens med den renodling fem år i arkitektskola har lärt mig att man ska sträva efter. eller snarare kanske för att den konflikten i ett hus som annars på alla nivåer verkar sträva mot tydlighet och renodling är punkten där tydligheten och renodlingen faller samman, utan att det berikar byggnaden.

    om jag hade läst Venturi hade jag nog hävdat att det inte blir komplext och motsägelsefullt när det bara är en detalj som är motsägelsefull, men nu har jag inte läst Venturi utan tycker mest bara att det känns fel i största allmänhet.

    annars vet jag inte om jag håller med dig i sakfrågan, rena stilövningar kan väl ses som arkitektur? om det är intressant arkitektur är dock en annan fråga.

    om vi väljer att utgå från Loos definition av graven och monumentet som den enda rena arkitekturen är ju något så onyttigt som en 500 kvadratmeter stor "hybrid mellan studio, galleri och fritidshus" mycket mer arkitektur, och därmed mindre byggnadskonst, än något som svarar mot ett faktiskt behov av mer bostäder i en stad. men det ska villigt erkännas att man kan tycka Loos har fel, eller ser på arkitektur som ett mer positivt begrepp än vad jag gör.

    SvaraRadera
  2. ...men det du skriver först här tycks ju vara ett tidens tecken - man är fast i modernismen men överens om att den är för trist, så man bryter mot den på en väl vald punkt - här med sockel/källaratrium. det är väl så Wingårdhs jobbar mest hela tiden. och stilbrottet upphöjs till koncept. men jag håller med om att det inte är särskilt bra, det blir ofta lite disney över det.

    om sakfrågan: jag menar förstås inte att SF inte är arkitektur, utan bara att den är, som du säger, en relativt ointressant sådan. sedan är den säkert hemskt välbyggd. men medge att det är lite trist att premiera ett hus för sin detaljskärpa när det ligger på sveriges typ oländigaste plats.

    SvaraRadera