2011-01-25

Inflation i portar

Ingen kan väl ha missat att portar är hårt lanserade av Stockholms Stad för tillfället. Portalmotivet poppar upp vid allsköns brofästen vid snart sagt varje nyplanerat område. Det ska vara högt och likadant på vardera sidan om gatan i vår. Fortsätter det så här kan man snart nästan tala om ett Särdrag för Stockholm, något som Utskiljer och Särpräglar vår stad från andra, trots att sådana byggda tankar redan uppförts exempelvis i f.d. DDR (som andra redan påtalat). Hur kan detta komma sig?

Det hela började väl med Kungstornen, som planerades i samband med uppförandet av Högalidskyrkan. Att ha två torn på en kyrka må vara vanligt på kontinenten, men här kanske goda kristna började fråga sig vad det hela skulle symbolisera. Varför två? Varför inte ett? Eller varför inte tre åtminstone?

Kyrkan måste alltså inspirerat till Kungstornen. Men vilken var anledningen till att de byggdes på varsin sida om Kungsgatan? Inte var det väl så att någon ville bygga ett torn, köpte sig mark och byggde, varpå någon annan begeistrat ville ha ett eget, precis lika högt, samtidigt som tomten på andra sidan gatan råkade vara ledig? Nej troligtvis hade någon eller några fått en Vision om dessa två torn. För att realisera den krävdes det såväl makt som ypperliga kontakter med beslutsfattare i Stockholm. Om inte visionen kom från beslutsfattarna själva det vill säga. Kungstornen byggdes alltså snarare så att säga ovanifrån istället för underifrån. Det är det som sticker i ögonen när man tittar på dem.

Att uppföra flera hus efter samma ritning hade på 1990-talet redan tillämpats i flera decennier i Stockholm, men ingen hade ännu kommit på knepet att spegelvända huskropparna för att skapa ett portmotiv. Detta konceptuella grepp användes emellertid i Sankt Eriksområdet. In mellan de kyrkoliknande byggnaderna leder ett gångstråk ner till en elliptisk damm. Vänder man sig och ser upp mot tornen uppenbarar sig två likadana (om än spegelvända) uttryck för... Ja för vad då?

Trots att detta ännu är oklart håller nu Stockholm på att uppföra ett nytt tornpar på Kungsholmen, även denna gång på varsin sida om en väg - Essingeleden. Ytterligare ett diskuteras vid kommungränsen till Solna, trots att varken Solna eller stockholmarna fått svar på vad tornen egentligen ska symbolisera. För inte kommer de att symbolisera "det nya Norra stationsområdet och den historiska tullgränsen", som det heter i planprogrammet (s. 9). Snarare kommer de i bästa fall att markera var tullgränsen låg i ett av sina skeden och var Norra Stationsområdet (varför det nu ska vara ett "område") kommer att ligga. Det är även oklart varför tornen nu absolut måste se likadana ut. Eller ens varför de byggs. Då är det lättare med Högalidskyrkan, vars torn helt enkelt står för "lagen" och "evangeliet" enligt den broschyr som delas ut av församlingen. Och de är ju heller inte på något vis likadana, trots att de till och med sitter på samma huskropp.

Är det nu kanske så att staden drar sig för att låta kommersiella fastigheter uttryckligen symbolisera vad det nu är som ska symboliseras? Eller vill staden att medborgarna själva ska fylla dessa portaler med mening? Och ska man då tolka de namn staden valt på sina portar, "Tors torn" och "Brovakten", som att myndigheterna försöker hjälpa oss på traven?


Kungstornen


Sankt Eriksområdet


Halva Brovakten
alla bilder är tagna av författaren

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar