2010-03-19

Kv Plankan, Stockholm


bild från stadsbyggnadskontoret

För att undersöka hur mycket de föreslagna tillbyggnaderna påverkar gården så gjorde jag en liten solstudiefilm. Den visar plankan efter och före ombyggnad vid vår- och höstdagjämning, alltså 20 mar /23 sept i år. Det man åtminstone kan konstatera är att om man bygger det runda huset på gården så försvinner solen mer eller mindre helt och hållet på vinterhalvåret. Solstudien är exakt, klockslagen visas nere i högra hörnet.

Photobucket
© författaren

Frågan är vem som vinner vad på den föreslagna tillbyggnaden.

Svenska bostäder vinner förstås på att bygga i ett så centralt läge, och nuförtiden ska ju offentliga bolag som bekant drivas med vinst. De nuvarande hyresgästerna gör det inte - eftersatt underhåll måste ju ändå åtgärdas samtidigt som solförhållandena försämras avsevärt, särskilt för de som har sitt söderläge mot gården och alltså får all sin sol täckt av det nya huset. Allmänheten gör det inte heller eftersom det som idag fungerar som park blir till ett par skuggiga och små gårdar. Det har inte heller planerats in några nya lokaler som skulle kunna bidra till stadslivet.

Förslaget påminner lite om gubbensringen i St Eriksområdet. Inte precis en plats man väljer om man vill spela fotboll, leka med barnen eller ha picknick. Det blir helt enkelt för tryckande med nyfikna lägenhetsinnehavare och brist på förbipasserande.

Det intressanta med förslaget är att det pekar på en otydlighet i planeringen av stora delar av Stockholm. Juridiskt sett är Plankans innergård inte en park utan en fastighet (till skillnad från i fallet gubbengsringen). Samtidigt är Plankan byggd och förvaltad av ett av staden ägt bolag för att kunna nyttjas av allmänheten, vilket bl.a. visar sig i att gångstråket mellan Hornstull (via Högalidskyrkan) och brännkyrkagatan går genom innergården.

På så vis påminner problematiken i Plankan om den i våra yttre stadsdelar. "Hus i park" har här blivit "Hus på i till stor del obebyggd fastighet" i exploatörens ögon. Och exploatören är i det här fallet Stockholms Stad, som också kommer att klubba igenom planen. Detta är ett demokratiproblem. Om jag hade varit med när det begav sig på 60- och 70-talen så hade jag känt mig lurad nu.

Men varför då en ring i en fyrkant?

Funktionellt sett är den föreslagna utformningen helt omotiverad. Solstudien ovan visar hur bedrövliga solförhållandena blir på de tre nya gårdarna. Statiskt sett blir det antagligen oerhört svårt att ta ner tyngderna från det nya huset i de befintliga pelarna i garaget, och om detta inte lyckas blir det problematiskt att lösa parkeringen effektivt med nya pelarlägen som bär upp runda formen.

Nej, denna barocka lek med enkla geometrier har antagligen sitt ursprung i någon stadsplanerares överdrivna vilja till form - vilket visar sig om möjligt ännu tydligare i den elliptiska markplaneringen.

Om man nu ska bygga på Plankans innergård vore det självklara snarare att bygga två smala hus på vardera sidan om parkvägen. Resultatet skulle då bli två fortfarande rätt så stora gårdar. Brännkyrkagatan skulle kunna förlängas in på gården och nya lokaler skapas i bottenvåningen. På så vis skulle allmänheten få ta del i vad som än skulle försiggå i lokalerna. Samtidigt skulle de nya husen skydda gårdarna mot vandalism och skräniga nattvandrare. Och barnfamiljerna i Plankan skulle lättare kunna lämna leksaker och barn ute eftersom gårdarna nu skulle vara - privata.

Jag har undvikit att skriva om om jag tycker att förslaget till tillbyggnad av Plankan är fint eller fult. Men stilmässigt sett är det ungefär lika pietetsfullt som en glasad kontorsvåning skulle vara på slottet. Sedan kan man tycka vad man vill om ett sådant övergrepp.

länkar:
stadsbyggnadskontoret
dn
yimby

9 kommentarer:

  1. Å andra sidan sitter väl ingen ute på gården under vinterhalvåret heller...

    SvaraRadera
  2. Hej Mikael. Var du ute i går? själv tog jag en lång promenad i solen. Det var vårdagjämning.

    Det fina med vanliga mer eller mindre raka gator är att de fungerar så att vid rätt klockslag kommer det ner sol på gatan, om de inte är mycket smala och går i öst-västlig riktning och det är mörkaste vinter.

    Den här runda gården är däremot utformad så att det aldrig kommer ner sol på den under vinterhalvåret.

    Det roliga är att jämföra detta faktum med t.ex den här bilden:

    http://s148.photobucket.com/albums/s33/wozzow/?action=view&current=plankan-dencentralaplatsenmeddammim.jpg

    SvaraRadera
  3. Skulle nog knappast komma på tanken att ta en vinterpromenad på min egen bakgård, speciellt inte om syftet var att komma ut i solen. Jag har räknat lite: Om man rev 18 hus med ca 500 lägenheter skulle jag och mina återstående grannar få en innergård som är *nästan* lika stor som Plankans. Då skulle vi kunna sola där året om. Det behövs emellertid inte, vi har en utmärkt och trivsam park för det ändamålet.

    Plankan har inte mindre än tre parker som gränsar direkt till kvarteret och ytterligare två (Tantolunden och Långholmen) på två kvarters avstånd. Någon större brist på öppna ytor tycker jag inte det är.

    SvaraRadera
  4. Det tycker inte jag heller. Men problemet är att det går en promenadväg genom plankan. Det gör det nog inte genom din bakgård. Det största felet är inte att man vill bebygga gården utan hur man vill bebygga den.

    SvaraRadera
  5. Håller med helt. Vad tror du om att återskapa Brännkyrkagatan som klipptes av när två kvarter slogs ihop till ett och blev dagens Plankan? Alltså att dela upp gården igen med två nya hus med mellanliggande gata (som då fortfarande skulle mynna ut i den besynnerliga gångbron till Högalidsparken). Det skulle räcka med ganska låga hus för att få samma byggnadsvolym som det runda huset och som bonus skulle inte skuggan nå lika långt.

    SvaraRadera
  6. Precis vad jag är inne på ovan! Fast jag tycker inte att det är en klockrent att bygga i Plankan, jag velar (och om jag velar borde man vänta). Granntomten som angränsar till högalidsparken (som man också vill bygga på) är t.ex. mycket bättre (med reservation för hur husen utformas mot parken).

    Om man nu bygger två lameller i stället så kan de gott få vara lika höga som det befintliga huset. Det kan man gärna få bygga på också. Gör man så skulle det bli bättre för de som bor i Plankan i dag. Och om de skulle tycka det skulle det förstås vara mer okej att bygga.

    Men den här ringen är för bedrövlig...

    SvaraRadera
  7. Vi kämpar för att bevara och k-märka Plankanparken: http://sites.google.com/site/behallaplankanparken/

    SvaraRadera
  8. Tänkte precis samma sak när jag såg förslaget första gången - varför en ring i en fyrkant? det logiska är ju som du säger att slänga in två lammellhus med en gata emellan. Med sån dumhet till arkitektur är det inte konstigt att de boende protesterar.

    Måste också säga att jag gillar din blogg.

    SvaraRadera
  9. man tackar! ja det här projektet är verkligen för bedrövligt, och det förbättrar inget för de boende... kan tänka mig att det blir som med tors torn - byggherren är glad för att få bygga, åtminstone tills den börjar räkna på vad det hela kostar...

    SvaraRadera